Förlåt mig som säger min åsikt det var inte meningen!

Förlåt mig för att jag inte kan tillgodose era behov!

Jag lider av mig själv varje dag, klarar inte av att gå ut , utan att känna mig livrädd för vad som gömmer sig bakom.

Jag spyr varje morgon för att jag mår så dåligt när jag går upp…jag lämnar min dotter till skolan (tar ca 5min) kommer hem heelt upp stressad och trött i hela kroppen, jag spyr av min trötthet och måste gå och lägga mig igen några timmar.

Klarar inte av långa resor , vilket gör att ni tycker att  jag är tråkig och opålitlig !

Klarar inte av att sitta still för länge för då blir jag rastlös och svettig, min mage krånglar hela tiden med mig och jag har svårt att andas nästan ständigt.

Går det inte som jag vill känner jag mig värdelös och rädd för att göra om det.

Testar aldrig nya saker för jag kanske misslyckas och det vill jag inte…vill inte känna mig värdelös. men att jag inte provar gör att hela jag går sönder.

Sluta säg att jag är som jag är du känner mig inte …ingen känner mig, ni kan inte veta som försegår när ni inte ens är där!

Jag kan inte handskas med mina problem, och ni gör dom bara värre, och vad gör det för skillnad om ni läser detta? ni tar inte åt er ändå..och gör ni det så gör ni det bara på fel sätt…det är inte erat fel, men ni gör ju inte rätt heller.